Microsofts blockering av ICC:s mejl väcker nya frågor om datasuveränitet i EU

När Microsoft nyligen stängde ned e-postkonton tillhörande Internationella brottmålsdomstolen (ICC) på grund av amerikanska sanktioner, väcktes åter allvarliga frågor kring Europas beroende av amerikanska molntjänster. Enligt Computer Weekly genomfördes nedstängningen som en direkt följd av USA:s sanktioner mot ICC:s chefsåklagare Karim Khan, kopplat till domstolens pågående utredningar av högt uppsatta israeliska politiker, vilket kan tolkas som ett försök till politisk påverkan genom kontroll över digital infrastruktur.

Digital infrastruktur som geopolitiskt maktmedel

Detta visar med all tydlighet att kontrollen över data inte längre enbart är en teknisk eller regulatorisk fråga – utan även en geopolitisk. Händelsen understryker de risker som tidigare lyfts i artikel från februari, som pekade på hur känslig information riskerar att hamna under främmande makts kontroll när den lagras i molntjänster styrda av amerikansk jurisdiktion.

Teknikjättar i politiska korseldar

Men det stannar inte där. När privata teknikjättar med säte i USA tvingas, eller rent av ges möjligheten att stänga av företag, organisationer eller individer utifrån politiska, juridiska eller strategiska meningsskiljaktigheter, öppnas en farlig dörr. Vad händer exempelvis om ett amerikanskt bolag ogillar ett europeiskt myndighetsbeslut – eller ett domstolsutslag? Då kan även svenska aktörer, myndigheter och företag hamna i skottlinjen.

Amerikansk lagstiftning styr global infrastruktur

I praktiken innebär detta att den amerikanska administrationen kan utöva påtryckningar genom att nyttja landets tekniska infrastruktur som ett politiskt verktyg – även när den ägs och drivs av privata aktörer som verkar globalt och har betydande intäkter från Europa. Teknikföretag som Microsoft befinner sig ofta i ett juridiskt och politiskt spänningsfält, där de – oavsett egna intentioner – tvingas agera i enlighet med amerikansk lagstiftning och myndighetsorder.

Digitala sanktioner och paralleller till ekonomiskt tryck

Det är inte svårt att se paralleller till det pågående tullkriget, där ekonomiska och teknologiska medel används strategiskt för att forma andra länders beteende i linje med amerikanska intressen. När digital infrastruktur blir ett verktyg för utrikespolitiska mål snarare än ett neutralt verktyg för kommunikation och lagring, förvandlas den till en bricka i ett större geopolitiskt spel – med potentiellt allvarliga konsekvenser för europeisk självbestämmanderätt.

EU:s dubbelmoral i den digitala frihetens namn

Samtidigt måste vi även rikta ett kritiskt öga mot EU:s egen hantering av digitala friheter. Förslag som den så kallade Chat Control, där meddelandetjänster tvingas granska privata konversationer i brottsbekämpande syfte, visar att även inom EU är gränsen mellan säkerhet, politisk kontroll och personlig integritet långt ifrån självklar. När politiska mål prioriteras framför individens rätt till privatliv, undergrävs förtroendet för den europeiska modellen. Det blir därför centralt att diskussionen om datasuveränitet inte endast handlar om extern påverkan, utan även om att säkra friheter från insidan.

Organisationer måste agera – datasuveränitet som grund

För organisationer i EU – särskilt inom offentlig sektor, rättsväsende och samhällsviktig infrastruktur – är det nu avgörande att på nytt utvärdera sina molnstrategier i ljuset av GDPR, DORA och NIS2.

Datasuveränitet är inte längre valbart – det är en förutsättning för långsiktig digital trygghet. Hur ser ni på datasuveränitet i er organisation?

Kim Haverblad är senior strateg inom informationssäkerhet och medgrundare av Njordium, med över 20 års erfarenhet av GRC och regulatorisk efterlevnad inom EU och USA.