Konsekvenser för Europas Krypterade Data om Ramverket för Datasekretess (DPF) Avvecklas

I januari 2025 möttes Europa av flera oväntade besked. Ett av dessa var att the Department of Government Efficiency (DOGE) föreslog att avveckla Data Privacy Framework (DPF), som infördes i samarbete med Europa under 2023.

Vad är Data Privacy Framework (DPF)?

Programmet Data Privacy Framework (DPF) gör det möjligt för amerikanska organisationer att överföra personuppgifter från EU, Storbritannien, och Schweiz i enlighet med deras respektive integritetslagar. Programmet omfattar tre ramverk: EU-U.S. DPF, som träder i kraft den 10 juli 2023; UK Extension, som träder i kraft den 12 oktober 2023; och Swiss-U.S. DPF, som träder i kraft den 15 september 2024.

Programmet förvaltas av International Trade Administration (ITA) vid USA:s handelsdepartement och kräver att amerikanska organisationer självcertifierar att de följer DPF:s principer. Deltagandet är frivilligt, men när en organisation väl har självcertifierat sig, blir efterlevnaden juridiskt bindande enligt amerikansk lag. Organisationer måste omcertifiera sig varje år och underlåtenhet att följa reglerna kan leda till att de tas bort från DPF-listan, som är offentlig.

Organisationer som tidigare var certifierade enligt Privacy Shield måste nu uppfylla DPF-kraven för att fortsätta att dra nytta av ramverket. ITA tillhandahåller resurser och vanliga frågor för att vägleda organisationer genom efterlevnadsprocessen.

Nu är den stora frågan: Vad innebär denna potentiella nedmontering av DPF för europeiska myndigheter, och företag med känslig och/eller kritisk data lagret i USA eller i amerikanska företag på europeisk mark? Om EU:s och USA:s ramverk för datasekretess (DPF) avvecklas kan Europas krypterade data och övergripande datasäkerhet utsättas för betydande risker. Här nedan följer en analys av de potentiella konsekvenserna, riskerna och huruvida Europa bör återkalla sina uppgifter från amerikanska företag:

1. Dataöverföringar mellan EU och USA skulle bli rättsligt osäkra

Utan dataskyddsförordningen skulle det inte längre finnas någon erkänd rättslig mekanism för överföring av personuppgifter från EU/EES, Storbritannien och Schweiz till USA. Företag som förlitar sig på DPF (inklusive stora molnleverantörer, finansinstitut och teknikföretag) skulle behöva hitta alternativa mekanismer, t.ex:

a) Standardavtalsklausuler (SCC) – Fortfarande juridiskt gångbara men föremål för intensiv granskning av tillsynsmyndigheter.

b) Binding Corporate Rules (BCR) – En långsammare och mer komplex efterlevnadsprocess.

c) Lokal datalagring – Vissa europeiska företag kan välja att sluta använda amerikanska tjänster och lagra data i EU-baserad infrastruktur.

2. Ökad risk för att amerikanska myndigheter övervakar EU-data

En viktig anledning till att Schrems II-domen (2020) ogiltigförklarade den tidigare Privacy Shield var att amerikanska underrättelsetjänster (t.ex. NSA) kunde få tillgång till europeiska medborgares uppgifter enligt FISA 702 och Executive Order 12333. Om DPF avvecklas kan europeiska tillsynsmyndigheter hävda att alla personuppgifter från EU som lagras eller behandlas i USA riskerar att bli tillgängliga för amerikanska underrättelsetjänster.

End-to-end-krypterad data kanske inte är helt säkra

Stark kryptering ger visserligen ett visst skydd, men om krypteringsnycklarna lagras eller hanteras av ett amerikanskt företag kan den amerikanska regeringen kräva tillgång till dem.

Bakdörrar och zero-day sårbarhetsutnyttjande som används av underrättelsetjänster kan fortfarande utgöra ett hot.

3. Bör Europa dra tillbaka sin data från amerikanska moln- och teknikföretag?

En fullskalig indragning av europeisk data från amerikanska företag skulle vara komplicerad, men kan övervägas av regeringar och företag av säkerhetsskäl. Potentiella strategier för att dra tillbaka data:

Övergång till europeiska molnleverantörer:

a) Företag kan flytta från amerikanska molnjättar (AWS, Google Cloud, Microsoft Azure) och välja EU-baserade alternativ som t.ex:

i.     OVHcloud (Frankrike)

ii.     Deutsche Telekom Cloud (Tyskland)

iii.     Scaleway (Frankrike)

iv.     Nextcloud (privat molntjänst med egen drift)

b) Detta skulle säkerställa att data stannar under EU:s jurisdiktion och inte omfattas av amerikanska lagar.

Främja utvecklingen av suveräna EU-krypteringslösningar:

a) Användningen av krypterade tjänster med öppen källkod som ProtonMail (Schweiz) och Tutanota (Tyskland) kan öka.

b) Genom att undvika USA-kontrollerad kryptering säkerställs att nycklarna förblir under europeisk kontroll.

EU:s reglering:

a) EU kan komma att utvidga sina lagar om ”datalokalisering”, vilket innebär att känsliga data måste lagras inom Europa.

b) Böter och restriktioner för amerikanska företag som hanterar europeiska data kan komma att öka.

4. Vilka är riskerna med att USA får åtkomst till europeisk information?

Amerikanska underrättelsetjänster har bred tillgång till data:

a) U.S. CLOUD Act (2018) gör det möjligt för den amerikanska regeringen att begära ut data från alla amerikanska företag, oavsett var datan lagras.

b) PRISM (NSA-program) och XKeyscore visar på tidigare massövervakning av europeiska data.

Risker för strategiskt och ekonomiskt spionage:

a) Europeiska teknik-, försvars- och läkemedelsindustrier lagrar värdefull immateriell egendom i amerikanska molntjänster.

b) Om det rättsliga skyddet kollapsar kan den amerikanska regeringen eller privata företag utnyttja kryphål för att få tillgång till europeisk innovation.

Ökade hot mot cybersäkerheten:

a) Om förtroendet för amerikanskt dataskydd minskar kan fler europeiska företag kryptera data som standard, vilket gör det svårare för amerikanska enheter att få tillgång till data.

b) Framsteg inom kvantdatorer kan också göra det möjligt att i framtiden dekryptera dagens krypterade data.

5. Slutsatser: Vad bör Europa göra härnäst?

På kort sikt:

Europeiska organisationer bör omedelbart se över sina dataöverföringsavtal och överväga att flytta kritisk data till EU-baserad infrastruktur.

Anta starkare kryptering och självhanterande lösningar där så är möjligt.

På lång sikt:

EU bör utveckla starkare, oberoende moln- och krypteringstekniker.

Strängare regler för datahantering i USA kan vara nödvändigt för att begränsa riskerna.

Förhandla fram ett nytt transatlantiskt avtal som ger starkare integritetsgarantier än DPF.

Slutsats:

Om DPF fullt ut avvecklas och nermonteras i USA måste europeiska organisationer vidta omedelbara åtgärder för att säkra sina data, övergå till EU-baserad lagring och tillämpa strängare krypteringsrutiner. Risken för amerikansk övervakning och datatillgång ökar, vilket gör datasuveränitet till en kritisk fråga för Europa framöver.

Referenser:

1) https://www.politico.eu/article/usa-donald-trump-privacy-watchdog-dismantle-personal-data/

2) https://www.dataprivacyframework.gov/Program-Overview